Den södra delen av kommunen, som tillhör Bergslagsregionen, är kuperad medan nordvästra delen består av slättmark varigenom Dalälven flyter. Fram till 1970-talet var industrin dominerande men i och med att dess betydelse minskat har kommunen istället profilerat sig inom transport och handel.
Sett över tid har folkmängden ökat, även om enskilda år haft negativ befolkningstrend. Under mandatperioderna under 2010-talet har kommunen haft växlande styre där det största partiet, Socialdemokraterna, varit med i samtliga koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Södra och sydvästra delen av kommunen är en del av Bergslagsregionen med kuperade och skogbeväxta områden. Nordvästra delen av kommunen, i området kring Dalälven är det istället öppet slättområde på Tunaslätten. Badelundaåsen löper genom kommunen från nordväst till sydöst längs den så kallade preglaciala dalälvsfåran, en dalgång som är både bred och djup. Dalälven följer i stort sett den preglaciala dalälvsfåran och flyter in i kommunen från nordväst och ut från kommunen i öst. Sjön Runn, i närheten av Torsång, är tillflöde till älven. Även om Dalälven är helt reglerad så kan kraftiga regn, eller ökat vattenflöde, göra att områden längs älven översvämmas.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Borlänge kommun
Hela riket
Bebyggelse (8,9 %)
Skog (75,0 %)
Öppen myrmark (1,7 %)
Jordbruksmark (11,8 %)
Övrig mark (2,6 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns 21 naturreservat i kommunen varav nio var kommunala.[11]
Efter valet 2014 styrde de rödgröna tillsammans med det lokala partiet Omsorg för alla. Koalitionen förlorade tre mandat i valet 2018 varför en ny regnbågskoalition bildades vilket inkluderade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Omsorg för alla, Centerpartiet och Liberalerna.[16]
Nils Persson, Socialdemokraterna, 2006–1 juli 2011[18]
Jan Bohman, Socialdemokraterna, juli 2011–2022[19]
Erik Nises, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–[20]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
L
Monica Lundin
S
Viktor Nordström
M
Jonas Öman
Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel
C
Karin Örjes
Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan
S
Linda Johansson
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden
S
Lena Hjort
C
Klas Hedlund
M
Ulrik Bergman
Kultur- och fritidsnämnden
S
Maslah Omar
L
John Thornander
KD
Emil Åhman
Miljönämnden
MP
Elina Brodén
S
Tommy Leppänen
KD
Daniel Johansson
Omsorgsnämnden
S
Anita Nordström
OFA
Nicole Skoglund
M
Irene Vidlund Bjurman
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Ronny Beyer
MP
Elina Brodén
M
Stefan Nätz
Socialnämnden
S
Cecilia Rodin
C
Lena Löfgren Berglund
M
Peter Henriksson
Språktolknämnden i Dalarna
C
Karin Örjes
Valnämnden
S
Bertil Stoltz
M
Irene Vidlund Bjurman
Överförmyndarnämnden
S
Dersim Seyfettin Tekes
Valresultat 2022
Parti
Valdistrikt
Kommun
Starkaste
Andel
Andel
S
Tjärna Allé
60,10 %
33,43 %
SD
Väster Tuna - Idkerberget
29,75 %
18,67 %
M
Torsång
28,96 %
17,86 %
C
Kyrkbygden - Söder Tuna
11,56 %
7,51 %
V
Hagalund N
13,61 %
6,61 %
KD
Torsång
10,27 %
6,03 %
L
Tjärna Ängar - Paradiset
8,21 %
4,82 %
MP
Hushagen - Forssa
4,38 %
2,57 %
NyF
Ornäs
7,02 %
1,96 %
PNy
Bullermyren
1,61 %
0,25 %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Industrisektorn dominerade det lokala näringslivet fram till slutet av 1970-talet. Andelen arbetstillfällen inom industrin har dock minskat och i början på 2020-talet sysselsätter endast omkring 14 procent av de förvärvsarbetande. Bland större industrier märks SSAB och Stora Enso Kvarnsvedens Bruk. Det finns ett större antal små och medelstora företag i kommunen, bland annat inom verkstadsindustrin. Det är också inom de relaterade sektorerna transport- och handel som kommunen kommit att profilera sig. Det är de förhållandevis goda förbindelserna inom järnväg, väg och flygplats som gjort denna profilering möjlig. Andra större arbetsgivare är kommunen, regionen samt Trafikverket.[9]
Infrastruktur
Transporter
Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.
I kommunen finns också den internationella flygplatsen Dala Airport.[21]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2020[22]
År
Folkmängd
1970
43 854
1975
46 208
1980
46 794
1985
45 858
1990
46 671
1995
48 461
2000
47 206
2005
46 987
2010
49 251
2015
50 988
2020
52 394
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.[23]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]
Kommunens snabba framväxt från bruksort på slutet av 1800-talet har präglat arkitekturen. År 1944 blev Borlänge en stad och då fick Gustav Linden i uppdrag att skapa en generalplan för Borlänge köping, Domnarvet och Borlänge stad. Jordbruksmark och trafikleder skulle skiljas de olika stadsdelarna liksom olika höjder och täthet i de olika delarna. Ett av ledorden var symmetri. Det som idag är stadskärnan är byggd i modern tid.[25] Ett exempel är Kupolen, Dalarnas största köpcentrum som byggdes på 1990-talet.
Hösten 2018 utsåg Arkitekturupproret Borlänge till "Sveriges fulaste stad"[26] och ungefär samtidigt fick Bygg- och kartkontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att göra en förstudie för ett nytt arkitekturprogram. I arbetet med programmet har invånarna involverats och ledorden blev "Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig".[27] En del av det nya programmet är träbyggnadsstrategin.[28]
Domnarvets industriskola, är en byggnad som ligger i stadsdelen Hushagen. Efter en byggnadstid på nio månader togs den i bruk sommaren 1932. Fastighetens ligger vid Utanforsvägen. Byggnaderna, ursprungligen två, numera sammanbyggda till en, ritades av arkitekten Osvald Almqvist. Byggnaderna räknas till ett av funktionalismens genombrottsverk i Sverige och är byggnadsminne sedan den 21 oktober 1985.
Ornäs station, stationsbyggnad vid järnvägen mellan Borlänge C och Falu C, är belägen i Ornäs.[29] Stationshusen är ett välbevarat exempel på de mindre stationer, som uppfördes i ett stort antal på de olika bansträckorna. Denna typ av station är numera sällsynt, då många liknande stationer rivits eller förändrats väsentligt. Stationen och dess miljö har därför ett högt kulturhistoriskt värde. Stationen är ett statligt byggnadsminne sedan den 29 mars 2018.[30]
Ornässtugan, eller Ornäsloftet, i Ornäs är en byggnad från 1504/05 och ett av Sveriges äldsta museer. Museiverksamheten började redan i mitten av 1700-talet. Den dåvarande ägaren, Jacob Brandberg, samlade in föremål som anknöt till Gustav Vasasöden och äventyr i Dalarna, där Ornässtugan hade spelat en viktig roll. Sedan den 25 januari 1935 är hela området med fyra byggnader – loftbyggnaden, bostadshuset, uthuslängan och smedjan – ett lagskyddat staligt byggnadsminne.[31] Byggnaden ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk.[32] Här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan de danska knektarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom avträdet. Guidade turer ordnas sommartid.
Torsångs kyrka är Dalarnas äldsta kyrka som byggdes under första halvan av 1300-talet. Kyrkan är byggd av gråsten med detaljer i hårdbränt tegel, vilka påminner om Västerås domkyrka.[33]
Kommunvapen
Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.
Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. 25 februari 2022. Arkiverad från originalet den 2 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220302021331/https://www.borlange.se/uppleva-och-gora/natur/naturreservat. Läst 12 juni 2022.
^”Frostbrunnsdalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/frostbrunnsdalen.html. Läst 12 juni 2022.
^”Rommehed”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/rommehed.html. Läst 12 juni 2022.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^Jakobsson, Alfred (17 oktober 2018). ”Socialdemokraterna fortsätter att styra i Borlänge – nu med C och L”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/socialdemokraterna-fortsatter-styra-i-borlange-nu-med-c-och-l. Läst 12 juni 2022.
^”Kommunfullmäktige”. Borlänge kommun. https://www.borlange.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
^läs online, sverigesradio.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, lokalti.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, www.borlange.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^Dalaflyget. ”Borlänge”. https://www.dalaflyget.se/borlange/. Läst 12 juni 2022.
^”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^Arkitekturprogram Borlänge kommun. Borlänge kommun. 2019. Arkiverad från originalet den 2 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220302130054/https://www.borlange.se/download/18.23d7b38317d2280338943ad/1637834357069/Arkitekturprogram%20Borl%C3%A4nge%20kommun.pdf. Läst 12 juni 2022.
^Isitt, Mark (2 november 2018). ”Arkitekterna måste prata öppet om skönhet”. gp.se. https://www.gp.se/1.10292909. Läst 12 juni 2022.
^”Med identitet och delaktighet som grund i Borlänge”. Boverket. 3 februari 2021. Arkiverad från originalet den 2 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220302130620/https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/arkitekturstrategi/vagledning-arkitekturstrategier/exempelsamling/borlange/. Läst 13 juni 2022.
^”En stark arkitekturkommun”. Lokalt i Dalarna. 7 oktober 2020. https://lokalti.se/en-stark-arkitekturkommun/. Läst 13 juni 2022.
^RAÄ:s bebyggelseregister: STORA ORNÄS 1:2 - husnr 1, ORNÄSSTUGAN (LOFTBYGGNADEN).
^”Statens fastighetsverk: Ornässtugan.”. Arkiverad från originalet den 9 november 2017. https://web.archive.org/web/20171109025643/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/dalarnas-lan-q/ornasstugan/. Läst 2 februari 2021.
^”Torsångs kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/borlange/torsangs-kyrka. Läst 12 juni 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Borlänge kommun.